onsdag 10 juni 2009

Barn på nytt

Några av mina bloggbesökare har önskat att jag skall skriva om min nya tjänst i Malmö. Här kommer en kortis.

I söndags började allvaret efter en veckas intensiv introduktion. Helt plötsligt kastades jag in i avdelningsarbetet på en allmänpsykiatrisk avdelning. Typiskt nog blev det en del in - och utskrivningar kvällstid ... vilket medför mycket arbete för sjuksköterskan, så tyvärr hann jag inte uppdatera mina kunskaper i lugn och ro. Nej helt plötsligt skulle mediciner packas för flera dagar, medicinlistor skulle ändras, liggare skulle uppdateras osv osv ... stress stress hjälp!!! Normalt fixar man detta men jag har ju glömt massor av rutiner och då tar allt lite längre tid. Har man sedan ingen annan sjuksköterska att fråga eftersom jag var ensam ... ja då blir det extra stressigt.

Ovanpå detta började de övriga patienterna flockas utanför ssk-expeditionen och ville ha vb-mediciner och min uppmärksamhet. Som ni vet har borderline- och självskadeflickorna dålig impulskontroll ... så jag behöver väl inte kommentera vad som hände då jag inte hade tid med dem!!!

De nya patienterna måste snabbt skrivas in. Sätter mig vid datorn, vilket jag gjort tusentals gånger, men ... där sitter jag och stirrar in i dokumentationsprogrammet ... river mig i håret och försöker komma ihåg hur man öppnar en daganteckning. Panik allt är som bortblåst!!! Fick till slut ta tjuren vid hornen och be en skötare visa mig (pinsamt men hade inget val).

Vad jag försöker berätta för er, med detta lilla exempel, är att det är ett rent helvete (ursäkta) att uppdatera min hjärna. Men jag har fixat en del avdelningar nu och det känns genast bättre. Kunskaperna finns tydligen där bakom hjärnbarken och kommer fram med lite övning!

Berättar mer snart!

6 kommentarer:

Jah Hollis sa...

Hoppas nu bara det blev rätt mediciner till rätt personer. :-)

åsa gillar rosa sa...

ha ha ha!
Jag läste överskriften och trodde något helt annat!
Du kommer nog snabbt in i det igen.

gumman sa...

Du kommer att fixa det utan problem.

anti sa...

Ja,ja det ska nog gå bra bara du inte glömmer fler celler hemma.

Kajsa sa...

Det klara du!!!

Namn: Eva sa...

Tack för all snäll uppmuntran :-D
Hoppas ni oxå har det bra! Saknar er!