torsdag 4 december 2008

Paketutlämning

Ja då är det väl dax för en liten anekdot från landet igen. Det var ett tag sedan den senaste incidenten! Denna lilla historia börja i min brevlåda där jag glädjade nog finner en postavi. Jag har då gått nästan en hel vecka och väntat ivrigt på mina böcker jag beställt.

Glad i hågen hoppar jag i bilen och rattar till Statoil. Ja, ni läste rätt! På landet hämtar man sina paket på bensinstationerna. Kön är ganska lång, men som den lydiga medborgare jag är, ställer jag mig sist.

Det är nu dramat börjar. Till en början står jag där, lite i mina egna tankar, och tar ingen större notis av min omgivning. Fast efter en stund märker jag att kön inte rört sig värst mycket. Jag står på samma punkt som när jag kom in! Vad händer? Jag skärper mina sinnen ... spetsar framförallt min öron och lyssnar. Vad hör jag? Jo följande dialog mellan bensinstationsbiträdet och kunden längst fram: -" Jasså, du har samma bil fortfarande"? -" Ja men jag har lackerat om den. Ser du inte det"? - "Jo, nu när du säger det så ser jag det"! -" Tycker du inte det blev snyggt"? -"Jo men är den inte lite stark i nyansen"? -" Nej, jag vill den skall synas".

Så här fortsätter det en bra stund och det märkliga är att ingen reagerar! Förutom jag som börjar skrapa med fötterna och frusta likt en irriterad häst. Då när jag gör denna lilla manöver, för att visa mitt missnöje, vänder sig kön om och tittar med mycket mörka ögon på mig. Jag förstår piken och gillar läget. Rättar snabbt och tyst in mig i ledet igen.

Nu slutar inte denna lilla historia här. Åh nej! Ytterligare två kunder för sedan ingående och oberoende av varandra långa dialaoger om väder, hästar och bilar med butiksbiträdet. Herre jisses ... var har jag hamnat! Här tar allt sin lilla tid!!! Här har man ingen brådska!!! Här står tiden stilla! Här får jag inte högt blodtryck utav stress. Nej, här kommer jag säkert att få högt blodtryck utav att hela min kropp kokar av ilska och irritation.

Så här kan livet på landet te sig en helt vanlig dag i verkligheten!


3 kommentarer:

Mita sa...

Synd att du inte bor på "landet" där kommer postpersonalen in med paketet, på landet har alla tid för att vara sociala tror de. Må väl

carina sa...

Hi hi den frustrationen känner jag igen, men här där jag bor träffas man på ica och talar o talar i evigheter och man står kvar tills man är färdig.
Sen att det finns folk som har andra ärenden på ica, som ex att handla det struntar man i.

Jah Hollis sa...

Tur att man bor i metropolen Malmö. På postens utlämningsställe hos Hemköp på Värnhem skulle detta aldrig kunna hända. :-)